Ett ödestiget ögonblick...
Klockan 00:06, vänta. Klockan 00:07 gick en liten flicka in på blogg.se, loggade in på sin blogg och tryckte på "skapa".
Flickan kallades för Decemberkid, men även för Nutcracker (inom vissa kretsar). Hon var en skamsen liten tös, eftersom att hon inte bloggat på några veckor, men hon bestämde ett tidigt nyårslöfte om att bli aktiv igen. Det var så denna lilla, eller snarare långa saken satt framför datorn. Klockan hade nu blivit 00:10 och det enda ljudet i huset var det svaga knapprandet från tangentbordet. Det berodde mest på att hennes högtalare hade slutat att fungera.
Jag antar... att jag är tillbaka. Nästan. Eller, kanske helt. Jag vet inte, men jag är så stressad att jag inte riktigt har tid att tänka efter. De flesta som jag träffar säger att de inte har något att göra, men jag gör saker hela tiden. Det är verkligen underligt, jag trodde inte att jag skulle ha så här mycket energi. Särskilt inte efter min brist på sömn som jag haft under i princip hela lovet. Förutom i måndags, men då skulle jag jobba på mammas jobb.
I vilket fall som helst borde jag dra historien om min jul, men det är nog vad alla skriver om nu på blogg.se så jag får sticka ut litet.
Idag så trodde jag att jag hade sovit bort hela dagen, min sömnbrist jagade ifatt mig och jag sov till klockan två. Då kom jag på att mina vänner borde vara ganska fria, eftersom att det inte är många som åker bort dagen innan nyårs. Det resulterade till att jag, Poké, FC, Lollo och Cherry åkte till stan. Där åt vi väldigt lyxig middag på exotic, och jag tror att ljudnivån höjdes ganska rejält då vi kom in. Vi hade inte träffats på ett tag, så alla hade massor av överskottsenergi. Det var åsum sås när vi satt där, vi fick fantiskt ett litet, runt bord som vi fick sitta vid. Jag tänkte ta en hög med fina bilder, men jag höll på att missa bussen. Jag sprang hela vägen dit, och elin som stod vid busshållplatsen kunde höra mig svära när jag insåg att kameran var hemma.
Efter att vi ätit så gick vi till hemmakväll och skulle hyra film. Vi stod och velade i säkert en timme innan vi valde The boat that rocked. Visst, jag har redan sett den, men det är en sådan bra film att man inte tröttnar på den.
Nu sitter jag hemma, i vetskapen om att jag måste vakna tidigt imorgon. Ännu en gång dras jag ut på äventyr, och den här gången bär det iväg till Skellefteå. Vi ska fira pappas bror, Hasse, som fyller 70. Hela släkten eller något ska dit. Sedan kommer det bli firande hos pappa. Woho ~
JAG HAR BEGÅTT ETT MISSTAG. Poké har utmanat mig. Jag är en person som inte klarar av att säga nej till en utmaning, så självklart gick jag på fällan. Jag kommer inte få äta godis på en månad. Inte ens chips, läsk ELLER TUGGUMMI D8
Ni får hjälpa mig att överleva, hokai?
Flickan kallades för Decemberkid, men även för Nutcracker (inom vissa kretsar). Hon var en skamsen liten tös, eftersom att hon inte bloggat på några veckor, men hon bestämde ett tidigt nyårslöfte om att bli aktiv igen. Det var så denna lilla, eller snarare långa saken satt framför datorn. Klockan hade nu blivit 00:10 och det enda ljudet i huset var det svaga knapprandet från tangentbordet. Det berodde mest på att hennes högtalare hade slutat att fungera.
Jag antar... att jag är tillbaka. Nästan. Eller, kanske helt. Jag vet inte, men jag är så stressad att jag inte riktigt har tid att tänka efter. De flesta som jag träffar säger att de inte har något att göra, men jag gör saker hela tiden. Det är verkligen underligt, jag trodde inte att jag skulle ha så här mycket energi. Särskilt inte efter min brist på sömn som jag haft under i princip hela lovet. Förutom i måndags, men då skulle jag jobba på mammas jobb.
I vilket fall som helst borde jag dra historien om min jul, men det är nog vad alla skriver om nu på blogg.se så jag får sticka ut litet.
Idag så trodde jag att jag hade sovit bort hela dagen, min sömnbrist jagade ifatt mig och jag sov till klockan två. Då kom jag på att mina vänner borde vara ganska fria, eftersom att det inte är många som åker bort dagen innan nyårs. Det resulterade till att jag, Poké, FC, Lollo och Cherry åkte till stan. Där åt vi väldigt lyxig middag på exotic, och jag tror att ljudnivån höjdes ganska rejält då vi kom in. Vi hade inte träffats på ett tag, så alla hade massor av överskottsenergi. Det var åsum sås när vi satt där, vi fick fantiskt ett litet, runt bord som vi fick sitta vid. Jag tänkte ta en hög med fina bilder, men jag höll på att missa bussen. Jag sprang hela vägen dit, och elin som stod vid busshållplatsen kunde höra mig svära när jag insåg att kameran var hemma.
Efter att vi ätit så gick vi till hemmakväll och skulle hyra film. Vi stod och velade i säkert en timme innan vi valde The boat that rocked. Visst, jag har redan sett den, men det är en sådan bra film att man inte tröttnar på den.
Nu sitter jag hemma, i vetskapen om att jag måste vakna tidigt imorgon. Ännu en gång dras jag ut på äventyr, och den här gången bär det iväg till Skellefteå. Vi ska fira pappas bror, Hasse, som fyller 70. Hela släkten eller något ska dit. Sedan kommer det bli firande hos pappa. Woho ~
JAG HAR BEGÅTT ETT MISSTAG. Poké har utmanat mig. Jag är en person som inte klarar av att säga nej till en utmaning, så självklart gick jag på fällan. Jag kommer inte få äta godis på en månad. Inte ens chips, läsk ELLER TUGGUMMI D8
Ni får hjälpa mig att överleva, hokai?
Kommentarer
Trackback
